Att vara med cancer 💕
På bordet står en vas.
En vacker ros som nu har vissnat.
Bladen ligger på bordet.
Men en ny knopp är på gång att slå ut.
Så var det för mig.
Idag är det fem år sedan mitt besked sades.
En eftermiddag i köket.
Ensam stod jag där.
Lyssnade noga.
Mina armar föll som bladen på rosen.
Stöttade mig och sa högt för mig själv.
Klart jag fixar detta med.
Med rak rygg tog jag emot familjen och gav den mina ord.
Skall föda mig med näring som den nya rosen i vasen.
Under dessa fem år så har min kropp fått kämpa.
Med värk och stelhet.
Ett minne som får mig att upprepa för att minnas.
Egentid.
Läkning.
Att vara med cancer är ett tillstånd.
En gång cancer alltid cancer.
Inget jag säger ja tack till.
Fuck Cancer botar inte, endast ord.
Många är vi drabbade.
Under dessa år har jag lärt mig mycket.
Att säga nej för att vila.
Sortera bort det som tar energi.
Lära om mitt liv.
Inte förneka ett tillstånd.
Att inte veta hur det blir.
Att vänta på besked.
Att genomgå kontroller.
Vi har gjort val under dessa år.
Vårdar oss själva.
Möter ljuset nere vid stranden.
Sena kvällar med skratt och musik.
Men inte förnekat det sjuka.
Rosen som snart slår ut ger lycka.
För mig är det viktigt.
Liksom mina stenar.
Min kristall.
Energi.
Jag är tacksam för dessa år.
Trots obehag och smärta.
En kropp som tappat form och styrka.
Jag älskar mitt liv.
Älskar livet.
Jag kommer alltid vara med cancer.
Det är mitt liv.
Vad tiden har att visa.
Vet jag inte nu.
Men jag vårdar mig själv.
-Älska livet Lillan 🙏🙏🙏
